torsdag, september 22, 2011

Jag...hatar...hackers!

 Dagens låt man borde lyssna på
Mr Blue Sky - Electric Light Orchestra


Jag blir så arg när jag tänker på hackers, då de förstör för andra genom att hacka sig in på människors konton, i värsta fall snor deras bankkonton eller, i mitt fall, hackar sig in på ens e-mail. Varför gör ni så? Jag mådde jättedåligt när jag såg att jag inte kunde komma in på min egen mail-adress. Det är ju där jag får nödvändig information om jobbet, utbildningar, högskoleprovet etc. Men jag antar att det finns människor som klarar av att bete sig så utan att röra en min medan jag aldrig skulle kunna tänka mig att göra det (mitt samvete hade satt stopp ganska fort) Som tur var kunde jag återställa kontot genom att ändra lösenordet *phew*, annars hade jag inte kunnat skriva det här inlägget idag (som är kopplat till just den adressen).

Men nu till något lite roligare, jag funderar nämligen på om jag kanske skulle försöka bli skodesigner (eller någon form utav designer över huvud taget) eftersom jag, faktiskt, tycker väldigt mycket om olika trender och klädstilar. Det negativa med ett sådant yrke är dock pressen som är väldigt hög just för att man måste vara kreativ nästan jämt. Jag är däremot mer en sådan person som får små nyck ibland och kan göra någonting som jag tycker blir bra och är nöjd med. Fast vem vet, jag kanske borde satsa lite på det endå, man kan ju alltid söka in till utbildningen eller hur? Här är några simplare skor som jag har designat:




 Jag gjorde de här som är eleganta men samtidigt väldigt simpla. Den sandbruna färgen jag använde på klacken, sulan och "häl-ryggen" är i silke och det mörkare är ett glansigt, mjukt läder i färgen brons <3





Jag gjorde även dessa, som är en lite mer romantiskt inspirerad klacksko där klacken även är lite tjockare. Skons material är även här ett mjukt läder i färgen vit. Blomman är gjort i ljusrosa silkestyg <3





De här skorna, en så länge mina personliga favoriter, har ett lite mer "preppy"-stuk men är samtidigt feminina (har även en variant där det inte är någon rosett). Även dessa skor har mjukt läder, så även rosetten, i svart och vitt. Simpla men snygga <3





Sen var jag nästan tvungen att göra en ballerina-sko. Här har jag använt den ljusa färgen i lackat läder eftersom smuts inte fastnar lika lätt på lackat läder, tycker jag. Sedan är det en rosett i silkestyg där jag använde matt guld som färg <3





Jag vill notera att designerna inte är helt unika eller särskilt kompliserade och jag har heller ingen avsikt att tjäna pengar på dem. Jag har endast gjort detta för skojs skull.

Tack för att ni läste mitt inlägg, ha det bra :)

tisdag, september 13, 2011

When you meet that guy...

 Dagens inlägg kommer idag innehålla ett underbart citat jag fick höra i söndags <3

"You know when sometimes you meet someone so beautiful and then you actually talk to them and five minutes later they're as dull as a brick? Then there's other people, when you meet them you think, "Not bad. They're okay." And then you get to know them and... and their face just sort of becomes them. Like their personality's written all over it. And they just turn into something so beautiful."

My boyfriend is the most beautiful 
man I have ever met

söndag, september 11, 2011

Rum-städning, polska sedlar och en Dumle...

 Dagens Låt :D
I Do - Colbie Caillat

Beware for I'm back... from school? On a sunday? Yes, ni hörde rätt, idag tog man en sväng förbi gymnasiet för att repetera barnpjäs och leta kläder (för våra roller). Jag går nämligen ett estetiskt program med inriktning drama (if you did not know already) och idag var en av fler kommande helgdagar som man kommer få spendera på sin skola -.-' Fick också i uppgift att hitta lite rekvisita till pjäsen och ett av dessa var då utländska sedlar (ville bara förklara titeln, resten kommer förklaras senare, I promise!).

Men tyck inte synd om mig för det, man har ju halvt satt sig i denna situationen själv genom att välja det programmet. Dessutom så kommer min underbara pojkvän över snart och då ska vi se "The Girl Who Waited" tillsammans <3 Det är nämligen en liten tradition jag har infört *host* påtvingat *host* att jag och han ska se alla nya Doctor Who-avsnitt tillsammans ^^ Idag var det också dags för rum-städning då jag även har infört att söndagar ska vara min "städa-rummet-dag" så nu ser mitt rum någorlunda beboeligt igen. Och på grund av att jag varit så produktiv idag så tyckte jag att jag förtjänade lite gott godis ^^

Men nu måste jag rusa för att möta upp älsklingen :D


Also, this made my day <3

torsdag, september 01, 2011

Fright Night - real vampires!

För inte så jättelänge sedan (19 augusti) kom denna film ut på biograferna i Storbritannien och det blev stor uppståndelse. Detta eftersom filmen är en reproduktion utav en film som kom ut 1985 och då hade den gjort stor succé. Jag ska vara ärlig med er alla och erkänna att jag inte har sett denna äldre version av filmen men att jag nog snart kommer göra då denna versionen faktiskt var riktigt bra i min mening. Filmen handlar om tonåringen Charley (Anton Yelchin) som en dag får en ny granne vid namn Jerry (Colin Farrell). Till en början verkar allt normalt men när elever försvinner mystiskt från hans skola förstår han snart att han har fått en vampyr till granne. Men hur mycket Charlie än försöker varna alla är det inte någon som tror på hans historia. Så han bestämmer sig för att kontakta Las Vegas-magikern Peter Vincent (David Tennant), expert inom mytologi och vampyrer, för att kunna besegra Jerry. Men kommer han hinna i tid för att rädda sin mor och sin flickvän Amy innan de blir middag åt vampyren.

Recension och betyg

Karaktärerna
Om vi börjar med vår huvudkaraktär, Charley. Charley är en f.d. nörd som precis börjat bli populär då han dejtar skolans snyggaste tjej Amy vilket har gjort honom kaxig. Han är som vilken annan tonåring som helst så först vill han inte tro på att Jerry skulle vara vampyr. Det är ju bara knäppt, eller hur? Men när det väl går upp för honom att ondskan faktiskt har flyttat in i grannhuset blir han livrädd och vill bara fly sin väg (han går inte rambo med två shotguns!!) och han är faktiskt helt hjälplös mot en vampyr som Jerry. Jag tyckte om Charley eftersom han är vad en tonårskille ska vara! Jerry är, vad vi har förstått vid det här laget, filmens dödligt charmiga "bad guy". Här har vi en bra ond karaktär som inte tappar förståndet så fort saker inte går precis som han vill, utan han väntar in sitt byte med tålamod. Han använder sin skicklighet och övertalningsförmåga för att komma åt sitt byte istället för att ha onödigt långa och blodiga scener (som jag tyvärr sett ofta i andra skräckfilmer). Peter Vincent, som man skulle kunna kalla denna films "Van Helsing" är en showartist med intresse för monster och det ockulta. Han är en alkoholiserad, kaxig man som också är lite väl självgod men det kan finnas mer till denna man än vad man först kan tro...

En vampyr från filmen år 1985
Vampyrerna
Vad jag gillar mest med den här filmen är deras framställning utav vampyrer. De här är inte några sexiga dröm-män/kvinnor som glittrar när de kommer ut i solljuset och kan motstå frestelsen att dricka blod. Det här är riktiga monster som dör när en påle punkterar deras hjärtan och fräter vid kontakt med heligt vatten. Dessa vampyrer måste även få en inbjudan för att kunna komma in i en bostad. De är heller inte särskilt söta, som många tror på grund av böcker där de beskrivs som oemotståndligt vackra. Det här är de riktiga old-school vampyrerna vi talar om, och detta ger den här filmen ett stort plus.

Effekterna
"Jerry" från reproduktionen 2011
Effekterna redan i den äldre versionen av "Fright Night" verkade vara förvånansvärt bra och denna går inte heller av för hackor. Blodet ser realistiskt ut och vampyrernas monstruösa utseende är riktigt snygga de med (inte på ett "Åh vad sexig han är" sätt utan mer ett "Han ser faktiskt ut som ett blodsugande monster" sätt) och de har fortsätt använda det utseendet på vampyrerna som de använde i originalet vilket jag tucker är bra :)

Betyg

+ De har riktiga "Old-School" vampyrer
+ Effekterna håller inte toppklass men tillräckligt för att verka trovärdigt
+ Snygg ljussättning som bidrar mycket till känslan
+ När de lyckas i en scen, så lyckas det bra!

- Vid vissa scener kunde man lätt tappa intresset
- Ett irriterande slut, kändes som de ville få mycket sagt på alldeles för kort tid

Jag ger filmen 8.5/10
Den är sevärd men inte värt Oscars-nominering